DAG 16
-Det sista penseldraget.
Jag vet att jag varit dålig på att dokumentera själva målandet men jag är rädd att folk skall tröttna på tavlorna redan innan jag haft den förmodade utställningen, som jag drömmer om. I min idévärld innefattar min dystopiska vision även en installation, om allt blir som jag vill. Jag saknar nu bara en tavla i min serie av 8 (och en utställningslokal, men det skall väl lösa sig på något sätt?)
Dock känner jag nu att det vore ett antiklimax att inte visa vad jag knåpat ihop under dess två veckor och två dagar...så här är resultatet:
Tack, alla som tittat, stöttat och intresserat sig! och glöm inte:
DAG 15
-Sommaren är här!
Det blir ju plötsligt så svårt att bara sitta inne och måla då...så jag tog mitt skissblock och stegade upp till slottsparken och hängde där ett litet tag.
DAG 14
-Känslosvall och långpromenad
Jag har hamnat i en liten svacka. Kommer tavlorna att bli som jag vill? Jag gick på en långpromenad till Vysehrad (ett fort på en kulle) för att tänka på annat.
På väg tillbaka hem hittade jag de här barbåtarna. Hit måste jag återvända när solen skiner.
DAG 13
-Regn, regn och åter regn!
Men det skulle inte stoppa mig idag!
Jag fick reda på att det (bakom den mässhall som jag la upp en bild på innan) skulle finnas ett ledsamt och nedgånget nöjesfält. Som den Bradburyian jag ju är, så finns det få ställen som jag trivs mer på än på en sorglig, gammal, övergiven karusellpark.
Välkommen till Lunapark!
Är det ett fängelse? Även om solen hade varit framme hade det varit svårt att tänka sig att folk springer ner de här dörrarna Lägg märke till den stora färgglada skylten!
Jurassic park!
Beverly hills!
Alla nöjesfält behöver en sumo!
Överstruket! Inga glädjeturer här inte!
överallt stod dessa husvagnar för de som skötte attraktionerna. Jag skymtade dem bakom fördragna gardiner.Jag känner att det behövs skrivas en bok om dessa människors liv.
DAG 12
-obekvämt?
Dagens dont var att påbörja den sista tavlan. Jag kommer bara att hinna göra tre med tanke på att det är högst 5 dagar kvar att måla på. Resten av dagarna måste jag låta färgen torka för transporten. Då blir det desto mer ölande och firande tänker jag mig.
Den här sista tavlan har jag haft i mitt huvud länge nu. Jag fick idén när jag, för några år sedan, fann ett vackert gammalt fotoalbum på en second hand, öppnade det och såg alla dessa bilder som fortarande låg kvar. Så otroligt sorgligt på något vis. Ett helt liv helt kastat åt sidan. Ingen som bryr sig... utom jag...
Efter att jag grundat tavlan gick jag till den vegetariska restaurangen som ligger en gata bort "Gopal". Det blev en liten obekväm stund när servitrisen undrade: Är det bara du? Japp! Anade att det skulle bli så men nu har man testat det iaf. Det var ungefär tre gånger så dyrt och inte alls lika bra som "loving hut"
DAG 10 och 11
-Dagarna flyter snabbt förbi.
Jag tycker att det är skrämmande hur snabbt dagarna går. Man stiger upp, målar, går ut och vandrar lite och sedan är det dags att gå hem och laga kvällsmat. Efter det målar man en stund och sedan sängdags.
Jag kan dock nämna en syssla som inte känns som att den går fortare med tiden: att tvätta penslar! Jag förstår att de gamla mästarna hade assistenter. Assistenter som blandade färger, tvättade deras penslar...och ja, just det, målade stora delar av tavlorna också! Det vet jag inte om jag behöver men en penseltvättare sökes omgående!
Jag tar ogärna upp kartan under mina vandringar så jag får ofta aha-upplevelser av att hamna på ställen man varit förut fast ur ett annat perspektiv. Som här när jag korsat ännu en ny bro och ser kullen jag besteg andra dagen jag var här, fast nu från andra sidan!
Huh? Ett T för mycket? Tydligen en bok av en polsk författare.
.jpg)
och kanske den bästa av dem alla! Väl gömd...
Spidde! (Som alla fräsiga 12-jordsnurrskillar, som skrev in till tidningen, kallade honom)
DAG 9
- Konsten framför allt.
Idag hade jag alls ingen lust att laga någon lunch åt mig så jag gick till "The loving hut" Ett vegetariskt buffé-ställe där de väger din tallrik och sätter pris efter det. Min tallrik vägde 33 Skr och satt som en smäck. Det skulle ju inte direkt ruinera mig att äta ute oftare. Svårt bara att hitta ställen som är bekväma att äta ensam på...eller så är jag bara mesig?
Efter denna fina måltid möttes jag av ett ösregn och jag förbannade mig lite att jag inte införskaffat ett gäng spårvagnsbiljetter. Dessa är nämligen mycket svåra att få tag på. Man kan i princip bara köpa dem på metrostationer och de växer minsann inte på träd här... nåja, bara att bita ihop
Jag passade på att scouta vackra byggnadsdetaljer för att hålla humöret uppe
I en liten portöppning
Så nådde jag då min destination som kan husera i det fulaste huset någonsin
Veletrizni palac
MEN en skola icke döma efter håren..för huset är fyllt med så mycket spännande konst.Jag blev speciellt tagen av Ales Veselys skulpturer. Honom får jag nog kolla upp lite. Det påminner lite om Louise bourgeois.
Här följer för mig okända
lite mer Mucha
På väg mot hemmet mullrade åskan hotfullt över mitt huvud
Men när jag nådde min sida strålade solen genom regndropparna
DAG 8
-En vardag med fundering över Rossmann
Dagen förlöpte med springande, målande och lite inhandlande av nödvändigheter, så som tex ett skärp! (Har tröttnat på kasande byxor under mina långa promenader runt staden.)
Jag behövde också införskaffa en nagelsax eftersom jag neglegerat att ta med en sådan och situationen började bli ohållbar. Jag gick då förbi Rossmann- denna underliga affär man så ofta stöter på utomlands (tex. polen) och som i sina stora butiker endast verka sälja shampo. Jag stegade in och förvånades av den "trötta hemmafru"-inriktningen på butiken. skönhetsartiklar, tvättmedel, diskmedel, barnmat och ...vin! Det skall dock sägas att det var en man inne i butiken när jag var där.
Här har jag köpt mig tvättmedel på tub...tror jag...
DAG 7
-Frustration och inspiration.
Dagen började positivt med att jag gav mig in i detaljstudier av delar av min nästan färdiga tavla. I några timmar kämpade jag med att få en hand precis rätt med senor, mjukdelar och skuggningar. Efter mycket svettande blev jag äntligen nöjd (varför är händer så svåra?) Jag tog några steg tillbaka för att se den från håll och upptäcker till min fasa att handen är alldeles för liten i förhållande till dess bärare. Det var bara till att kladda över den och börja om. Frustration! Gaaaahhh!
Här är den i rätt storlek men allt annat än klar.
Jag gick och handlade lite mat istället. Såklart var det extra lurigt att ta sig fram idag pg av ett Maraton som gick genom hela staden.
Eftersom mitt humör inte var på topp så kände jag att jag behövde ge mig ut och rensa tankarna. Jag tog mig upp till min granne slottet och hamnade genast i ett lyckorus av att vara här igen.
Väl tillbaka kände jag mig inspirerad att ta tag i min nästa tavla istället och jag insåg att jag är väldigt nöjd över mina panikinhandlade färger.
Målade till sent på kvällen...
Sade till slut godnatt till gatlyktan utanför mitt fönster...
DAG 6
-I hjältarnas fotspår.
Med mig till Prag har jag min nya favoritserietidning (förlåt Spindelmannen) "Hellboy" som en kompanjon på resan. När jag läste den igår, möttes jag till min stora glädje av detta i ett av uppslagen. Här beskriver Mike Mignola hur han och en annan favorit Guillermo del Toro varit i Prag för att leta efter ställen att filma på. Bland annat nämner han kyrkogården Olsany. Jag var ju bara tvungen att åka dit.
På väg dit stoppades spårvagnen av polis, chauffören skrek något åt passagerarna och folk började gå av...så man kunde ju bara göra detsamma. Det visade sig att vi hamnat mitt i ett jättestort demonstrationståg för legaliseringen av Marijuana! Som tur var hade jag inte långt kvar till min destination.
Efter det var det dags för en lördagsöl på den "Vita valen" och lite inhandlande av kretskortsörhängen.
DAG 5
-Den stora flytten!
Jaha! Då skulle de äntligen ske. Jag skulle få min rättmätiga lägenhet. Det var bara att packa ihop sig så gott det gick med två stora tavlor med tillbehör. Lite nervöst ändå. Tänk om denna lägenhet skulle vara mycket sämre? Nu har jag ju ändå vant mig vid denna och hur ska jag flytta dessa tavlor utan att verka galen?Vid utsatt tid öppnar jag dörren och ser en städerska stå redo utanför att kasta sig in. Jag skyndar mig ner till kontoret för att finna att ingen är där! Vad är nu detta? Kommer de kasta ut mig utan att ge mig en ny lägenhet? Ett "vad händer?"-sms till min värd Radka och ett svar att hennes kollega kommer snart. 20 minuter senare kommer kollegan framstrosande på gatan och med ett nervöst skratt säger hon: You didn't forget today. Svar: Eh...Nej! (lite större dag för mig kanske?)
I trapphallen till min nya lägenhet skulle hon öppna ett fönster och fick handtaget i handen.
Otroligt roligt tills jag insåg att det kan hända mig med. Skulle man våga öppna ett fönster?
Jadå! Jag lever farligt minsann!
Det var som att komma hem! Så här skall en konstnär bo! Personligt med en historia.
Jag installerade mig och målade en hel del. Snart klar med min första målning! Eftersom jag inte varit ute på hela dagen så tänkte jag ge mig ut och springa lite.( Hur mycket man nu orkar springa i 45 graders lutning.) I min kära park hittade jag små slingriga stigar perfekt för springande. Har jag nämnt att det är vackert här?
Senare gav jag mig ut på nattvandring på Kafkaeska vindlande gator
DAG 4.
Morgonmåleri idag med! Jag vill inte visa för mycket av det jag håller på med men här är en liten försmak:
.jpg)
DAG 3.
-the day it rained forever
(Ray Bradbury)
Dagen började som vanligt med lite måleri men sedan pockade suget på att gå ut och upptäcka världen. Jag bestämde mig för att vandra planlöst (som man ju ofta gör när det regnar) för att se om jag inte kunde lära mig stadens uppbyggnad så att jag skulle kunna orientera mig bättre. Jag insåg snart att detta var lönlöst då gatorna bara går i en riktning i ca 10 steg och sedan förgrenar sig åt alla möljiga håll. Jag ramlade dock på torget med Muchamuseet, som jag ändå planerat att gå till en dag, så varför inte denna dag? Hungern drev mig först till ett stånd med oherhört stora crepes. Åt jag den med värdighet?-svar: NEJ!
DAG 2.
Vaknade upp av solens strålar kl.6 på morgonen och insåg att jag missat denna underbara dekordetalj! i ett hörn. Har ingen varit här sedan julas? eller tyckte någon att den förtjänade att bevaras för all framtid?
Jag stegade ut tidigt för att handla....tandkräm...och lite bröd och annat trefvligt och tog en bild på huset. Högst upp bor jag!
Idag var alltså stora igångsättardagen och jag har grundmålat båda panåerna. Det hindrade inte att jag hann med att hänga lite i en park ändå. Pudrade näsan innan jag gick vilket kanske var tur? eller synd? annars hade jag kunnat se så här tuff ut!
Jag besteg "min" slingriga gata tills dess ände...
och där fanns en låååååång trappa
Det visade sig snart att man hade kunnat ta den här, men det är ju ingen sport.
På toppen finner man Eiffeltornet?
och det mest fantastiska museet någonsin. Spegelhallen.
komplett med spegellabyrint...
och en diorama över svenskar som bråkar med pragstudenter
Sedan lutade jag mig mot ett träd och tog det lugnt.
DAG 1.
-Det sista penseldraget.
Jag vet att jag varit dålig på att dokumentera själva målandet men jag är rädd att folk skall tröttna på tavlorna redan innan jag haft den förmodade utställningen, som jag drömmer om. I min idévärld innefattar min dystopiska vision även en installation, om allt blir som jag vill. Jag saknar nu bara en tavla i min serie av 8 (och en utställningslokal, men det skall väl lösa sig på något sätt?)
Dock känner jag nu att det vore ett antiklimax att inte visa vad jag knåpat ihop under dess två veckor och två dagar...så här är resultatet:
Tack, alla som tittat, stöttat och intresserat sig! och glöm inte:
DAG 15
-Sommaren är här!
Det blir ju plötsligt så svårt att bara sitta inne och måla då...så jag tog mitt skissblock och stegade upp till slottsparken och hängde där ett litet tag.
En kall en och lite skissande med denna utsikt-inte fel!
DAG 14
-Känslosvall och långpromenad
Jag har hamnat i en liten svacka. Kommer tavlorna att bli som jag vill? Jag gick på en långpromenad till Vysehrad (ett fort på en kulle) för att tänka på annat.
Kanske inte helt korrekt beteende att efterlikna gravstatyer, men jag var ju så lik i min uppfällda huva.
DAG 13
-Regn, regn och åter regn!
Men det skulle inte stoppa mig idag!
Jag fick reda på att det (bakom den mässhall som jag la upp en bild på innan) skulle finnas ett ledsamt och nedgånget nöjesfält. Som den Bradburyian jag ju är, så finns det få ställen som jag trivs mer på än på en sorglig, gammal, övergiven karusellpark.
Välkommen till Lunapark!
Är det ett fängelse? Även om solen hade varit framme hade det varit svårt att tänka sig att folk springer ner de här dörrarna Lägg märke till den stora färgglada skylten!
Jurassic park!
Fin gammal bergbana
Mystisk övergiven staty
Alla nöjesfält behöver en sumo!
Överstruket! Inga glädjeturer här inte!
överallt stod dessa husvagnar för de som skötte attraktionerna. Jag skymtade dem bakom fördragna gardiner.Jag känner att det behövs skrivas en bok om dessa människors liv.
Efter all denna väta, som gick ända in i minsta klädesplagg, så fick det bli en kopp varmt vin på ett café
DAG 12
-obekvämt?
Dagens dont var att påbörja den sista tavlan. Jag kommer bara att hinna göra tre med tanke på att det är högst 5 dagar kvar att måla på. Resten av dagarna måste jag låta färgen torka för transporten. Då blir det desto mer ölande och firande tänker jag mig.
Den här sista tavlan har jag haft i mitt huvud länge nu. Jag fick idén när jag, för några år sedan, fann ett vackert gammalt fotoalbum på en second hand, öppnade det och såg alla dessa bilder som fortarande låg kvar. Så otroligt sorgligt på något vis. Ett helt liv helt kastat åt sidan. Ingen som bryr sig... utom jag...
Efter att jag grundat tavlan gick jag till den vegetariska restaurangen som ligger en gata bort "Gopal". Det blev en liten obekväm stund när servitrisen undrade: Är det bara du? Japp! Anade att det skulle bli så men nu har man testat det iaf. Det var ungefär tre gånger så dyrt och inte alls lika bra som "loving hut"
Den andra obekväma situationen för dagen uppstod när jag gick in i ett fint antikvariat med konstböcker. Efter ett tag började föreståndaren prata med mig och när jag försökte förklara att jag inte förstod så tog han till med knagglig tyska, vilket inte hjälpte mig. Jag gissade att det var stängningsdags och han pekade lättad på skylten på dörren: kl 14.00 Aha! ok! Jag förstår! Går ut och finner att klockan bara är kvart över ett! Undrar om han var sen till sin lunchöl?
Efter det åkte jag spårvagn till DOX. Ett museeum för modern konst.
Det var en utställning om affischer som iofs var fin men personligen tyckte jag att det var mer spännande med..
Den snurrande dödskallen på taket och...
skojesus!
Insåg att jag har gått förbi de här rackarna varje dag nu i tolv dagar och trott att det var avancerade cykelställ eller dylikt och inte sett ansikten.
DAG 10 och 11
-Dagarna flyter snabbt förbi.
Jag tycker att det är skrämmande hur snabbt dagarna går. Man stiger upp, målar, går ut och vandrar lite och sedan är det dags att gå hem och laga kvällsmat. Efter det målar man en stund och sedan sängdags.
Jag kan dock nämna en syssla som inte känns som att den går fortare med tiden: att tvätta penslar! Jag förstår att de gamla mästarna hade assistenter. Assistenter som blandade färger, tvättade deras penslar...och ja, just det, målade stora delar av tavlorna också! Det vet jag inte om jag behöver men en penseltvättare sökes omgående!
Min nuvarande arbetsställning är på golvet. Så blir det när man snålar in på ett staffli. Sanningen är att det är snällare mot ryggen och faktisk ganska trevligt. Det påminner om när man var liten och satt på golvet och skapade med legoklossar. Same same!
Jag tar ogärna upp kartan under mina vandringar så jag får ofta aha-upplevelser av att hamna på ställen man varit förut fast ur ett annat perspektiv. Som här när jag korsat ännu en ny bro och ser kullen jag besteg andra dagen jag var här, fast nu från andra sidan!
Huh? Ett T för mycket? Tydligen en bok av en polsk författare.
Eftersom jag så sturskt skrev att det är ont om second hand här så stötte jag på ett torg med en affär i nästan varje väderstreck! Det blev några fynd där med.
My own, my precious! Nu har jag skaffat biljetter för kollektivt åkade.
De här två dagarna har jag stött på en del, både medveten och omedveten street art:
Den här är inte menat som konst, men högst inspirerande för mig.
Den här "bölden" är menad och befinner sig läskigt nog på Annas plats!
och kanske den bästa av dem alla! Väl gömd...
Spidde! (Som alla fräsiga 12-jordsnurrskillar, som skrev in till tidningen, kallade honom)
- Konsten framför allt.
Idag hade jag alls ingen lust att laga någon lunch åt mig så jag gick till "The loving hut" Ett vegetariskt buffé-ställe där de väger din tallrik och sätter pris efter det. Min tallrik vägde 33 Skr och satt som en smäck. Det skulle ju inte direkt ruinera mig att äta ute oftare. Svårt bara att hitta ställen som är bekväma att äta ensam på...eller så är jag bara mesig?
Efter denna fina måltid möttes jag av ett ösregn och jag förbannade mig lite att jag inte införskaffat ett gäng spårvagnsbiljetter. Dessa är nämligen mycket svåra att få tag på. Man kan i princip bara köpa dem på metrostationer och de växer minsann inte på träd här... nåja, bara att bita ihop
Jag passade på att scouta vackra byggnadsdetaljer för att hålla humöret uppe
I en liten portöppning
och en liten mässhall
Veletrizni palac
MEN en skola icke döma efter håren..för huset är fyllt med så mycket spännande konst.Jag blev speciellt tagen av Ales Veselys skulpturer. Honom får jag nog kolla upp lite. Det påminner lite om Louise bourgeois.
lite mer Mucha
Utanför konstmuseet hittade jag en second hand som jag inte hört om innan jag kom hit.Textile house. Second hand är svårare att hitta här för de har ju inte samma tjusning för befolkningen här som för oss. Dessa tre fynd blev det ändå för 70skr stycket! En skojig detalj var att denna affär var fylld med kanon-hälsande damer. Så fort någon kom in genom dörren hälsade alla fyra damerna en efter en välkommen. En av damerna gick också runt och sorterade kläderna samtidigt som hon gjorde lite reklam för det de hade...Här har vi shorts, fina shorts och klänningar för bara osv...inbillar jag mig att hon sa iaf.
På väg mot hemmet mullrade åskan hotfullt över mitt huvud
Men när jag nådde min sida strålade solen genom regndropparna
DAG 8
-En vardag med fundering över Rossmann
Dagen förlöpte med springande, målande och lite inhandlande av nödvändigheter, så som tex ett skärp! (Har tröttnat på kasande byxor under mina långa promenader runt staden.)
Jag behövde också införskaffa en nagelsax eftersom jag neglegerat att ta med en sådan och situationen började bli ohållbar. Jag gick då förbi Rossmann- denna underliga affär man så ofta stöter på utomlands (tex. polen) och som i sina stora butiker endast verka sälja shampo. Jag stegade in och förvånades av den "trötta hemmafru"-inriktningen på butiken. skönhetsartiklar, tvättmedel, diskmedel, barnmat och ...vin! Det skall dock sägas att det var en man inne i butiken när jag var där.
Här har jag köpt mig tvättmedel på tub...tror jag...
DAG 7
-Frustration och inspiration.
Dagen började positivt med att jag gav mig in i detaljstudier av delar av min nästan färdiga tavla. I några timmar kämpade jag med att få en hand precis rätt med senor, mjukdelar och skuggningar. Efter mycket svettande blev jag äntligen nöjd (varför är händer så svåra?) Jag tog några steg tillbaka för att se den från håll och upptäcker till min fasa att handen är alldeles för liten i förhållande till dess bärare. Det var bara till att kladda över den och börja om. Frustration! Gaaaahhh!
Här är den i rätt storlek men allt annat än klar.
Jag gick och handlade lite mat istället. Såklart var det extra lurigt att ta sig fram idag pg av ett Maraton som gick genom hela staden.
Eftersom mitt humör inte var på topp så kände jag att jag behövde ge mig ut och rensa tankarna. Jag tog mig upp till min granne slottet och hamnade genast i ett lyckorus av att vara här igen.
Väl tillbaka kände jag mig inspirerad att ta tag i min nästa tavla istället och jag insåg att jag är väldigt nöjd över mina panikinhandlade färger.
Målade till sent på kvällen...
Sade till slut godnatt till gatlyktan utanför mitt fönster...
-I hjältarnas fotspår.
Med mig till Prag har jag min nya favoritserietidning (förlåt Spindelmannen) "Hellboy" som en kompanjon på resan. När jag läste den igår, möttes jag till min stora glädje av detta i ett av uppslagen. Här beskriver Mike Mignola hur han och en annan favorit Guillermo del Toro varit i Prag för att leta efter ställen att filma på. Bland annat nämner han kyrkogården Olsany. Jag var ju bara tvungen att åka dit.
På väg dit stoppades spårvagnen av polis, chauffören skrek något åt passagerarna och folk började gå av...så man kunde ju bara göra detsamma. Det visade sig att vi hamnat mitt i ett jättestort demonstrationståg för legaliseringen av Marijuana! Som tur var hade jag inte långt kvar till min destination.
Efter det var det dags för en lördagsöl på den "Vita valen" och lite inhandlande av kretskortsörhängen.
DAG 5
-Den stora flytten!
Jaha! Då skulle de äntligen ske. Jag skulle få min rättmätiga lägenhet. Det var bara att packa ihop sig så gott det gick med två stora tavlor med tillbehör. Lite nervöst ändå. Tänk om denna lägenhet skulle vara mycket sämre? Nu har jag ju ändå vant mig vid denna och hur ska jag flytta dessa tavlor utan att verka galen?Vid utsatt tid öppnar jag dörren och ser en städerska stå redo utanför att kasta sig in. Jag skyndar mig ner till kontoret för att finna att ingen är där! Vad är nu detta? Kommer de kasta ut mig utan att ge mig en ny lägenhet? Ett "vad händer?"-sms till min värd Radka och ett svar att hennes kollega kommer snart. 20 minuter senare kommer kollegan framstrosande på gatan och med ett nervöst skratt säger hon: You didn't forget today. Svar: Eh...Nej! (lite större dag för mig kanske?)
I trapphallen till min nya lägenhet skulle hon öppna ett fönster och fick handtaget i handen.
Otroligt roligt tills jag insåg att det kan hända mig med. Skulle man våga öppna ett fönster?
Jadå! Jag lever farligt minsann!
Det var som att komma hem! Så här skall en konstnär bo! Personligt med en historia.
Jag installerade mig och målade en hel del. Snart klar med min första målning! Eftersom jag inte varit ute på hela dagen så tänkte jag ge mig ut och springa lite.( Hur mycket man nu orkar springa i 45 graders lutning.) I min kära park hittade jag små slingriga stigar perfekt för springande. Har jag nämnt att det är vackert här?
Träffade på David Cernys jättebebis i ett hörn
och John Lennonväggen.
DAG 4.
Morgonmåleri idag med! Jag vill inte visa för mycket av det jag håller på med men här är en liten försmak:
Idag kände jag för att åka spårvagn rakt ut i det okända. Jag tog spårvagn 5 till Vinohrady för att söka upp Bohemian Retro. (Inne i staden kan jag känna mig tjeckisk bland alla turister men OJ, vad jag kände mig liten och borttappad här ute.) Affären och föreståndarinnan var mycket söt och jag ville köpa något för att stödja men inget föll mig på läppen.
Vackra men slitna hus och folktomma gator och de få människor jag träffade på tittade länge och misstänksamt på mig. Såklart bara i mitt huvud!....eller?...
På väg hem för att laga middag var jag tvungen att undersöka vad som gömde sig bakom ännu en hemlig port och tro det eller ej- där fanns en park! med en enorm karp och en mystisk grottformation.
...och JA, It was bound to happen!
DAG 3.
-the day it rained forever
(Ray Bradbury)
Dagen började som vanligt med lite måleri men sedan pockade suget på att gå ut och upptäcka världen. Jag bestämde mig för att vandra planlöst (som man ju ofta gör när det regnar) för att se om jag inte kunde lära mig stadens uppbyggnad så att jag skulle kunna orientera mig bättre. Jag insåg snart att detta var lönlöst då gatorna bara går i en riktning i ca 10 steg och sedan förgrenar sig åt alla möljiga håll. Jag ramlade dock på torget med Muchamuseet, som jag ändå planerat att gå till en dag, så varför inte denna dag? Hungern drev mig först till ett stånd med oherhört stora crepes. Åt jag den med värdighet?-svar: NEJ!
Underbara Mucha! Inspireras mycket av hans fäger och kraftiga konturlinjer.
På väg tillbaka rumlade jag runt på "min sida" igen och hittade denna fina bro. Mala Strana är bäst!
Ramlade också in i en muromsluten park med plakat med arga bokstäver som talade om att man inte fick gå på gräset, inte skräpa ner, inte föra oljud och inte tälta! Otippat nog så lät de uteliggarna husera här-
vilket var mycket fint!
Nu snackar vi riktigt käk också!
DAG 2.
Vaknade upp av solens strålar kl.6 på morgonen och insåg att jag missat denna underbara dekordetalj! i ett hörn. Har ingen varit här sedan julas? eller tyckte någon att den förtjänade att bevaras för all framtid?
Jag stegade ut tidigt för att handla....tandkräm...och lite bröd och annat trefvligt och tog en bild på huset. Högst upp bor jag!
De här underbara klockorna som verkar stå emot tyngdkraftslagarna står i många korsningar.
Idag var alltså stora igångsättardagen och jag har grundmålat båda panåerna. Det hindrade inte att jag hann med att hänga lite i en park ändå. Pudrade näsan innan jag gick vilket kanske var tur? eller synd? annars hade jag kunnat se så här tuff ut!
Jag besteg "min" slingriga gata tills dess ände...
och där fanns en låååååång trappa
Det visade sig snart att man hade kunnat ta den här, men det är ju ingen sport.
På toppen finner man Eiffeltornet?
och det mest fantastiska museet någonsin. Spegelhallen.
komplett med spegellabyrint...
Sedan lutade jag mig mot ett träd och tog det lugnt.
DAG 1.
Jaha...så har man rest själv för första gången. Det är ju faktiskt inte så lurigt som man kan tro.
(speciellt om man som jag tom googlat sig fram till hur biljettautomaterna ser ut och var de kan befinna sig)
overkill? lite!
Blev pg av min rigorösa research tidig till nyckelupphämtningen och var tvungen att hänga lite på närmsta café, som visade sig tillhöra Alkemistmuséet! Potentiellt stammisställe? En öl och två varma mackor 25.- känns helt ok!
Till min stora förvåning och sorg så blev det strul med lägenheterna och jag hamnade i en 6-bäddars lägenhet !!! längre upp på gatan och måste flytta till den jag skulle haft på fre. Muppigt! Men jag har ett vackert atrium i trapphuset så vem är jag att klaga?
En bråkdel av Megalägenheten
med fin utsikt!
Men så sjukt glad över att bo på Mala Strana! Så lugnt, vackert, varmt och med vindlande gator som luktar fuktig källare och nybakta rån
Ivrig som jag var, så hann jag även innan kvällningen med ett besök på den andra sidan.
Jag ville kolla in utbudet hos min konsthandlare "Zlata Lod". På knagglig engelska förklarade kvinnan bakom disken att jag inte fick gå fram och välja färg själv utan skulle peka på håll på vad jag skulle ha! Aaaaaa! ångest! panik! Välja bara så där går ju inte...Eller? Undrar vad jag valde till slut? Jag får nog "swatcha" lite ikväll. Passade också på att tränga mig in i den minimala vegetariska affären Country Life. Det var en speciell känsla att försöka manövrera sig fram i fulla halvmetersgångar med två 1m x 80cm stora panåer. Jag glömde att köpa tandkräm men råkade å andra sidan köpa citronte med surprise!: pepparmint! så nu lurar jag mig till en känsla av friskhet!
På väg tillbaka stannade jag och panåerna och pausade vid vattnet lite...
Till sist blev det lite hemlagat studentinspirerat käk!
Imorgon blir det till att stiga upp arla och sätta igång!
